Allt fler svetsarbeten flyttas till lågkostnadsländer. Och visst kan detta vara framgångsrikt och spara pengar. Men det finns även saker att tänka på för att lyckas. Denna artikel ger dig konkreta råd och tips vad man skall tänka på. Att säkerställa kvaliteten är kanske den största utmaningen i samband med leverantörer i lågkostnadsländer. ”Man kan ju alltid lita på intyg och certifikat”, säger Tommy Grinde, Stålbyggnadsinspektör på FORCE Technology.
”Men det är utomordentlig bra att tillsätta en oberoende sakkunnig som kan se hur situationen ser ut i praktiken”, fortsätter Tommy. Det finns exempel på leveranser av svetsade konstruktioner, som kasserats eller krävt omfattande reparation med stora extra kostnader och förseningar som följd. Och detta kan omvandla en förväntad besparing till stora kostnader. Dessutom kan det ge en icke önskad image för de inblandade företagen. I sämsta fall en riktig ”lose-lose” situation för alla parter.
Förberedelser är A och O.
Riskerna minskar om byggherren, huvudentreprenören eller konsultföretaget förbereder sig rätt, beaktar kontroll och uppföljning och har kulturell förståelse. Byggherren bör ha ett krav på inspektion i kontraktet för att minimera felleveranser och förseningar.
”Vi claimar bara leverantören, om produkten inte är ok eller är försenad”, är en vanlig attityd. Även om det kan medföra reparations och underhållskostnader, (t.ex. ökade inspektionskostnader) under drift när konstruktionen redan är monterad och levererad, och utökad garantitid.
När ett tillverkningskontrakt har ingåtts har byggherren, huvudentreprenören och leverantörer stora utmaningar; Att leverera den aktuella konstruktionen byggd till det avtalade priset, med den avtalade dokumentationen, utan dolda fel och brister, till avtalad tid och till budgeterat pris.
Utmaningar redan från start
Man skall komma ihåg att kvaliteten av den svetsade konstruktionen skapas under tillverkningen, och inte i den efterföljande dokumentationen. Dessvärre är verkligheten ofta att kontraktsförhandlingar med verkstäder blir avslutade sent i förhållande till leveransdatum, så att verkstaden redan från början har utmaningar med att ta fram de önskade materialen i tid och ha uppdaterade svetsprocedurer.
Ofta finns etablerade leverantörskedjor, men är dessa kända och accepterade hos byggherren/ huvudentreprenören? Hur blir underleverantörerna informerade och uppföljda av den aktuella huvudleverantören? Här finns fallgropar och risk att invaggas i falsk tro. När ett par leverantörer har samarbetat en längre tid, vilket normalt är positivt, kan det uppstå en oskriven ömsesidig ”vi brukar göra så här” tolkning av specifikationer utan hänsyn till de nya specifika kraven. Med en byggherre- eller tredjepartsundersökning av specifikationer hos aktuell underleverantör kan obehagliga överraskningar undvikas.
Certifikat ingen garanti
Även om leverantörer kan uppvisa diverse certifikat t.ex. EN 3834, ASME eller DIN 18800 så kan omorganiseringar, personalnedskärningar eller dålig ekonomi göra så att rätt personal inte finns på plats. Var uppmärksam på varningsklockorna; ändringar av svetskoordinatorer, svetsansvariga och QA-chef som kan påverka kvalitetstänkandet. Verkstaden kan vara överbokad med andra beställningar och kanske försenad, vilket kan påverka tillverkningstakt och kvalitet. På större verkstäder kan det finnas olika syn på kvalitet mellan olika avdelningar som arbetar parallellt med samma produkt.
Inspektionen bör ta hänsyn till den lokala arbetskulturen, med personal som har ingående kunskap om kulturen och språket.
Vem kontrollerar materialinköpet?
Inköp av material sköts ofta av verkstaden som skall svetsa den aktuella konstruktionen. Materialkrav från slutkunden skall överföras till materialleverantören. Stål beställs ofta med olika optioner i förhållande till stålstandarden och då är det bra med en oberoende genomgång av inköpsspecifikationen. Svetskvalitetskrav kan vara otillräckligt angivna eller för högt satta i förhållande till ritningarna, och då kan verkstaden få svårt att uppfylla ställda krav. Konstruktören kan istället för att generalisera kraven, ha olika kravnivåer på olika delar. Det underlättar för tillverkaren och kan t.o.m. sänka priset.
Riskfyllt med sena ändringar
En genomgång av konstruktionsritningarna för komplicerade konstruktioner för bedömning av svetsar och OFP kan vara väl värt mödan. Det minskar risken för sena konstruktionsändringar när tillverkningen redan har startat hos en fjärran leverantör. Det bästa är om konstruktionsritningar är helt färdiga när de kommer till verkstaden så att det inte blir sena ritningsändringar i produktionen, vilket är en vanlig orsak till att fel uppstår.
En kvalificerad genomgång av svetsar, WPS/WPQR m.m. innan arbetet påbörjas minimerar problem med tillverkaren. Frekvensen av produktionsprover och konsekvenser av tveksamma resultat skall avklaras innan tillverkningen hunnit för långt. Det viktigt att säkra att de överenskomna svetsprocedurerna följs.
Inspektion under arbetets utförande
Under tillverkningen skall man säkra att inspektion och OFP blir utförd på rätt sätt, speciellt för broar och andra utmattningspåverkade konstruktioner. OFP-procedurer måste ha tillräcklig känslighet, Ibland kan det förekomma röntgenfilm med otillräcklig kvalitet vilket kan leda till att fel inte upptäcks.
Hos många asiatiska företag uppfattas det som att ”tappa ansiktet” om man levererar för sent, snarare än att leverera med rätt kvalitet. För kvaliteten blir först gradvis synligt vid ett senare tillfälle. Inspektion innan leverans är med andra ord även väsentligt.
Glöm ej krav på transport och ytbehandling
Byggherren bör ställa krav på packning och stöd av produkten innan transport. Det har hänt att dåligt förpackade rörkonstruktioner har haft utmattningssprickor efter lastbilstransport.
Mottagningskontroll av grundmaterial t.ex. rör och profiler är ett måste för projekt med kraftverkspannor och andra större stålkonstruktioner (och i Sverige en lagstadgad skyldighet i byggbranschen). En visuell kontroll av ytorna försummas dessvärre ofta, även om den kan avslöja defekter som inte nämns i medlevererade materialcertifikat. För tillverkare som ligger långt bort är det viktigt att svetsning/OFP-dokumentationen från tillverkningen blir gjord, och att den löpande blir godkänd, så att dokumentationen är klar när leverans sker. Det finns exempel på att tillverkare med för lite personal inte hinner få med den kompletta dokumentationen vid leverans, och det ger byggherren problem. Man skall därför se till att i kontraktet anse leveransen fullgod först när slutdokumentationen är levererad och godkänd. Det finns exempel på materialintyg på skruvar och profiler som kommer flera månader sent. Detta leder till att krav på efterkontroller och skruvförband som måste bytas ut, säger Tommy Grinde.
Inspektionsrapporter ger koll
Betydelsen av bra inspektionsrapporter kan inte nog poängteras. Det ger byggherren/huvudentreprenören kännedom om vad som händer hos leverantören och på byggplatsen om uppnådd kvalitetsnivå och aktuella problemställningar.
Ett företag kan själva utföra inspektionerna när de har personal som har svets- och materialteknisk erfarenhet och tid. Andra bör hyra in en inspektör, då det ofta är mycket kostnadseffektivt i samband med underleverantörer i fjärran länder.
Spara inte på förberedelse och inspektion
Vid outsourcing av svetsarbeten till lågkostnadsländer måste man öka fokuset på produktionsförberedelser och närvaro i den verkstad som utför arbetet.
I början av ett projekt är utgifter till inspektion bland de poster som man ofta sparar in på vid anbudsgivning och kontraktsförhandlingar. Men en inspektion kan förhindra stora misstag och förseningar för alla involverade parter Men tyvärr verkar det som att kostnader för reparation och inspektion är mer accepterade i projektets slut än i början. Och hur ändrar man på denna attityd?
Artikeln är en översättning och bearbetning av en dansk originalartikel av Peter Krabbe-Christensen, FORCE Technology (Danmark).
Sammanfattning och rekommendationer
- Outsourcing kan spara pengar men även ge ökade risker avseende kvalitet och leveranstid.
- I olyckliga fall kan det krävas omfattande reparation med stora extra kostnader och förseningar.
- Problem kan undvikas med rätt förberedelser, beaktande av kontroll och uppföljning samt med rätt kulturell förståelse.
- Det bör finnas ett krav på inspektion i kontraktet för att minimera felleveranser och förseningar.
- Det är riskfyllt med kontraktsförhandlingar som blir avslutade sent i förhållande till leveransdatum.
- Se till att underleverantörerna blir informerade och uppföljda av den aktuella huvudleverantören.
- Var uppmärksam på följande hos underleverantören; omorganisering, personalnedskärningar eller dålig ekonomi.
- Säkerställ att det inte finns olika syn på kvalitet mellan olika avdelningar som arbetar parallellt med samma produkt.
- Kontrollera att det inte finns en ”vi brukar göra så här” tolkning av specifikationer utan hänsyn till a specifika krav.
- Ta hänsyn till den lokala arbetskulturen, med personal som har ingående kunskap om kulturen och språket.
- Svetskvalitetskrav får inte vara otillräckligt angivna eller för högt satta.
- Sena ritningsändringar i produktionen är en vanlig orsak till att fel uppstår.
- Tänk på att leverera i tid är för många viktigare än att leverera rätt kvalitet.
- Beakta krav på packning och stöd av produkten innan transport.
- Visuell kontroll av ytorna försummas ofta.
- Se till att dokumentation av svetsning/OFP från tillverkningen blir gjord.
- Skriv in i kontraktet att leveransen är fullgod först när slutdokumentationen är levererad och godkänd.
- Att anlita en inspektör kan vara mycket kostnadseffektivt!
Skrivet av Tomas Tränkner, FORCE Technology Sweden AB