Att skaffa sig kunskap och få de anställda engagerade är den stora utmaningen för alla företag. De som lyckas blir vinnarna i lönsamhet och anställningstrygghet för medarbetarna. När vi rekryterar och investerar lägger vi ned mycket jobb på att göra rätt val. Många timmar ägnas åt jämförelser, möten med kandidater och leverantörer. Men hur ser det ut i när det gäller kvalitet? Hur mycket tid ägnas åt rätt val? För många små och medelstora verkstadsföretag finns inte den tiden.
En konsult kommer och säljer in ett system som gör att kundernas nya krav kommer att uppfyllas och företaget blir kvar på marknaden. Ett certifieringsorgan ser till att alla godkännanden kommer i ordning. Och kvar blir en nöjd VD. Så vad är problemet?
Jo, när det inte längre handlar om kundkrav som skall uppfyllas, när det visar sig kostnaderna inte minskar, kunderna får inte det de vill ha, pappersarbetet ökar och personalen blir allt mer missnöjd, då är det inte lika kul längre. Det var inte det som var tanken med kvalitetssystemet. Allt skulle ju bli bra! Det som hände var att företaget egentligen inte skaffade sig ett nytt kvalitetssystem. De skaffade sig bara en ny färg på huset, fast insidan var densamma.
Om inte systemet rotar sig uppifrån, om inte alla i organisationen tar det på allvar, kommer kvalitetsarbetet att misslyckas, oberoende av vilket system man använder, om det är certifierat eller ej.
Idag har vi bara trovärdighet och kvalitet kvar att konkurrera med mot lågkostnadsländer. Samtidigt minskar Sveriges industriproduktion, och vad gör vi åt det? Vi borde välja, vårda och utveckla kvalitetsarbetet med samma omsorg som vår personal och produktionsutrustning. I grunden handlar det om att skaffa sig rätt kunskap om kvalitetsarbete, att sprida det inom företaget, att jobba med rätt konsulter i lagom utsträckning så att inte allt humankapital hamnar utanför företaget. Och noll gånger vad som helst blir som bekant noll.
